Datum: 2009-09-15

Siw Wittgren-Ahl (S):  Sverige är det enda land i världen som beskattar pensionärer

Siw Wittgren- Ahl, socialdemokratisk riksdagsledamot samt medlem i Göteborgs socialdemokratiska pensionärsutskott har länge arbetat för en mer rättvist skattesystem där löntagare och pensionärer beskattas på lika villkor.

– Att sänka skatten för pensionärerna är ett litet litet steg i rätt riktning, menar Siw Wittgren- Ahl men betonar att Reinfeldt och hans politik fortfarande har jättekliv kvar till en rättvis politik.

– Dagens skattesystem innebär att du betalar olika mycket i skatt beroende på om du arbetar, är arbetslös, sjukskriven, föräldraledig eller pensionär. Detta är en orättvis politik. Sverige är idag det enda landet i världen som beskattar sjuka, arbetslösa och pensionärer hårdare än övriga medborgare.

Mer i media:
AB, SVD1, Svd2, DN

Bloggat:
Den sista regeringsförklaringen. , De rödgröna vill omyndigförklara dig och, Hmmmmmmmmm, Appropå..,  ,Allt fler vill ha allt mer i skattesänkningar, Arbete ska inte löna sig menar regeringen, Sänkt skatt för pensionärer., Ärtsoppa med eller utan fläsk

Moderatledaren motiverar det med att skattesänkningen kommer att ”skapar fler jobb”,och t o m hävdar att skattesänkningar är det mest effektiva sättet att skapa fler jobb, då finns det klara skäl att undra var den ekonomiska rationaliteten har tagit vägen.

Skattesänkningar är, till att börja med, en mycket osäker väg att öka den konsumtionsefterfrågan som leder till fler jobb. Pengar kan sparas, användas till inköp av importvaror, till utlandsresor eller till en större bostad. Eller till att betala de höjda avgifter – exempelvis till a-kassan – som blir följden, när skattefinansieringen minskar. I ingetdera fallet blir det fler jobb i Sverige.

Tvärtom halkar Sverige efter. Under det senaste året har arbetslösheten ökat mycket snabbare i Sverige än i jämförbara länder. Dessutom lånar man till skattesänkningar som leder till att kommande generationer får betala för dessa moderata skattesänkningar.

Det är därför hög tid att granska den förda politiken:

Det är enkelt att konstatera att arbetslösheten i Sverige har ökat dramatiskt. En internationell nedgång påverkar den Svenska ekonomin vilket och riskerar att öka arbetslösheten hos oss. Men vid en jämförelse med utvecklingen i Sverige och andra länder hamnar Sverige numera efter andra jämförbara länder. Vid regeringsskiftet för tre år sedan var arbetslösheten i Sverige närmare två procentenheter lägre än EU-genomsnittet. Nu är arbetslösheten i Sverige högre än i EU.

Vi kan på samma sätt jämföra oss med vårt granland Finland. Sedan årsskiftet har den svenska arbetslösheten varit högre än den finska. Det har faktiskt aldrig hänt förut. Den moderatledda regeringens politik leder inte till lägre arbetslöshet. Tvärtom blir arbetslösheten högre och förväntas nästa år öka till omkring 12 procent.

Ändå driver moderaterna sin uppfattning att man bör låna till skattesänkningar för att skapa nya jobb. Man undrar varför? Självklart bidrar en ideologisk låsning hos moderaterna till denna hållning. Moderaterna eller det tidigare högerpartiet har alltid krävt skattesänkningar oberoende av statsfinanser och konjunkturläge.

Skälet är att man inte vill ha det välfärdssystem som socialdemokrater i generationer har byggt upp. Om detta har det alltid varit strid precis som i dag även om den moderatledda regeringen i sin retorik säger något annat.

Nu avser Moderaterna låna 10 miljarder till skattesänkningar, under förevändningen att det ska skapa 10 000 jobb. Det är inte sant. Samtidigt skapar det ännu större skillnader mellan de som har jobb och de som har uppskjuten lön/pension. Vi socialdemokrater vill ha rättvisa skatter där alla ska betala samma skatt på samma inkomst och vi kommer inte att låna till skattesänkningar.

Vi tar ansvar för statsfinanserna och en starkare arbetslinje. Investeringar i det som byggt Sverige starkt: Utbildning och forskning, yrkesutbildning, praktik och lärlingsutbildning som leder till nya jobb. Stimulans av småföretagaresamhet. Så kommer de som förlorar jobbet vidare. Så kan vi motverka arbetslösheten och skapa ekonomiskt utrymme till rättvisa skatter generationer emellan.

Lars Johansson (S) riksdagsledamot och vice ordförande i skatteutskottet

Göteborg den 8 september 2009

Mer i Media om skatter och gemensam välfärd:
DN, DN2, GP, SvD, SvD2, Mona Sahlin vill höja skatten;

Bloggat:
Krävs mer än regeringsbyte, Alliansens bästa reklampelare förnekar, Höjda skatter..?..!…?, Vi är ärliga. Välfärd kostar över tid!,
Ska jag säga tack till Alliansen?, Så där ja, Regeringens politik lämnar mycket övrigt att önska…, Den hälsosamme ekono… och Din ledamot i riksda…

Moderaterna har lyckats i sin historiska mission kan man  säga.

Fredrik Reinfeldts vallöfte var att en vanlig arbetare skulle få en tusenlapp i sänkt skatt.  Det ska jämföras med det 40–50-faldiga utfall som M-toppen får, minst.
Statsminister Fredrik Reinfeldt har fått sänkt skatt med 48 245 kronor om året. Mest ibland M-statsråden har Carl Bildt tjänat på sin egen skattepolitik, hela 221 000 kronor, en årslön för en låg­inkomsttagare.
Vi har även tittat på den mest förmögne M-riksdagsledamoten, talman Per Westerberg. Han har fått en arbetarårslön, 276 478 kronor, enbart i sänkt fastighetsskatt. Räknar man in effekten av den slopade förmögenhetskatten så har Westerberg fått över två miljoner i sänkt skatt.
Finansminister Anders Borg, en av dem som ihärdigast lyfter fram att hans skattesänkningar riktar sig till låg- och medelinkomsttagare, har fått sänkt skatt med 39 312 kronor.

AiP / Reinfeldt har sänkt sin egen skatt med 48 000

Media:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3429649.svd, http://gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=361&a=513966, http://www.dn.se/nyheter/politik/alliansen-overens-om-skattesankning-1.940902

Bloggat:
Reinfeldts storsvenska ambitioner, Regeringen ska inte bidra till ökat budgetunderskott

Flera prognoser pekade tidigare i veckan åt samma håll.

Ekonomin i Sverige har utvecklats sämre än i andra länder, företagarorganisationerna varnar för ännu en våg av konkurser och antalet arbetssökande stiger.

”BNP har slutat falla, men arbetslösheten ökar ändå snabbt”, skriver Konjunkturinstitutet.

Efter det senaste året är det många som trots allt tolkar det som positiva nyheter.

Krisen står alltså på Reinfeldts dagordning.

Tillsammans med Anders Borg tillämpar han den lite bakvända logik som säger att vi nu – eftersom tiderna är på väg att bli bättre – kan driva den krisbekämpning vi inte hade råd med när ekonomin befann sig på botten.

Därför läckte de borgerliga partiledarna i går de arbetsmarknadspolitiska förslagen ur den kommande budgeten. En viss återuppbyggnad av en sargad vuxenutbildning och nya platser på högskolan. Men framför allt ett nytt slags beredskapsarbete och ännu fler jobbcoacher. Räkna med att just dessa blir nästa symbol för arbetsmarknadspolitikens tillkortakommande.

I Västerås lär dock varken arbetsmarknadspolitiken eller det utlovade stödet till kommunerna stå överst i Reinfeldts talarmanus. Inför sina partikamrater är det den tredje av partiets budgetprioriteringar, ännu ett jobbskatteavdrag, som är huvudnumret. Inget kan vara mer moderat än ännu en skattesänkning.

I år lanserar Reinfeldt och Borg jobbskatteavdraget som en krisåtgärd. Argumenten skiftar men de konkreta åtgärderna är – som ofta i politiken – konstanta.

Den här gången blir det dock ovanligt utmanande. Jobbskatteavdraget är inte bara verkningslöst mot krisen, det kan bidra till att fördjupa den.

Tidigare i veckan presenterade Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster organisationens syn på konjunkturen. Fölster hittade framför allt en förklaring till varför Sverige drabbats hårdare än många andra länder.

Hushållen vågar inte konsumera och sparar i stället sina pengar.

Det är inte så konstigt. De senaste årens politik har gått ut på att öka skillnaderna mellan den som har arbete och den som inte har det. Därför har trygghetssystemen urholkats, därför har tjänstebranschen subventionerats och därför har – framför allt – de som har arbete fått en jättelik skattesänkning.

Reinfeldt följer moderat karta | Ingvar Persson | Ledarkrönika | Ledare | Aftonbladet